Som rubriken lyder, jag har inget annat att göra så jag sätter mig ner och skriver och låter folk läsa om det interessanta som har hänt dom timmarna sen det senaste inlägget. Jag går ner för trappan i vårat alldeles för gammla hus  och ser att min syster har kommit hem från skolan och självklart har hon med sig en kompis. Jag går in i köket med en tofs på huvudet, helt osminkad, i ett par fula fleece byxor och en stor vit munktröja och försöker göra det bästa av situationen. Vilket inte är lätt när systers kompis kollar på mig från topp till tå och gör allt för att hålla sig för skratt. Men, men det bjuder jag på, ett gott skratt för länger livet sägs det ju. Efter det kommer P o M för att hjälpa oss med att fixa till våra tv apparater. (Ingen i våran familj är teknisk nog för att klara av det, jag menar min styvpappa vet inte ens hur man gör @ på en dator.) Så jag ställde mig i min supersnygga outfit och steker hamburgare till hela familjen. På senaste tiden har vi ätit färre och färre måltider tillsammans. Det är alltid någon som ska iväg på någonting. Som Ikväll slängde styvpappa i sig en hamburgare och for direkt för att få massage. Jag, lillebror, syster och hennes polare satte oss och åt och mamma har inte ens käkat än. Känner knappt igen våran familj längre, rutiner, middagstider, ordning, allt är förändrat, till, enligt mig, ett mycket bättre alternativ.

Jag gjorde det igen, följde strömmen och skaffade en blogg. Måste börja skaffa en egen vilja snart. Jag vill juh inte sluta som en nerknarkad idiot som hänger med pundarna på busstorget och fluddrar.

För övrigt är jag väldigt förvirrad. Vet inte riktigt vad jag vill med nånting. Varken med skolan, gymnasieval, polare, kärleken, familjen eller nånting. Som jag brukar säga "tänk vilken lust man kan få att bada med brödrosten ibland". Mitt största dilemma just nu är om jag ska stanna kvar i östersund eller om jag ska flytta ner till pappa som bor i Stockholm och gå gymnasium där. Jag vill lix inte bo kvar här där jag bor just nu, och jag verkligen älskar stockholm, men jag och pappa kommer inte så bra överens så det kommer sluta med att vi bråkar och jag flyttar tillbaka upp hit. Men det skulle kunna funka om jag fick en egen lägenhet nära pappa så han har koll på mig men att jag endå bor själv. Fast min mamma skulle nog inte gå med på det. (Jag kan nästan förstå det, hur många mammor går med på att låta sin 16-åriga dotter bo själv i en lägenhet i stockholm.) Samtidigt som jag verkligen vill flytta till den "stora staden" känns det så tråkigt att lämna mina kompisar, min stad och (jag kan inte fatta att jag skriver det här) min mamma, jag skulle verkligen sakna min mamma. Jag menar jag har ju trots allt bott hos henne hela mitt liv och trots att jag har svikit henne oräkneliga gånger och att vi bråkar nästan varje dag så skulle jag verkligen sakna mamma. Det känns riktigt konstigt att erkänna det, men så ligger det till. Så det lutar nog mest åt att jag bor kvar här, men då ska jag skaffa jobb så jag kan köpa en egen lägenhet så jag slipper bo kvar ute på Rödön. Det är så otroligt tråkigt här. Finns absolut ingenting att göra. Någon som har ett jobb att erbjuda? =D

Nu kommer jag inte på något mer att skriva, fortsätt läsa min blogg och var duktiga på att kommentera =)

PussOchKram